TantGlad

Påsk brukar ju vara en tid av skitväder. Fast det beror ju hur man ser det som. Det kan ju vara jättemysigt då det snöar och regnar om vartannat, och så får man sitta inomhus och kura hop med ett par ljus. Inget fel i det inte. Men nu då vi skulle få en jätteskön och varm påsk så hoppas jag ju på att det eventuellt kan bli lite grillning åxo. För påsken är ju lite försmak av sommaren, och vad passar inte bättre då än att få grilla lite ute i det gröna och äta lite gott och så. Dessutom är jag ju ledig i några dagar och det ÄR ju bara så skönt.

Hejhopp!

Råkade radera mitt lilla påskinlägg, så nu blir det ett nytt. Det går ju det åxo.  .

Visst är det mysigt med påsken ändå, och allt som är gult för man blir ju såg glad av GULT tycker ni inte. När man var liten så satt man där vid köksbordet och kladdade ( målade) en massa ägg, och så roligt det var.

Men.....det här med riset......visst äre väl konstigt hur vi sätter fjädrar i riset ändå. Tycker ni inte åxo det.

Kan tala om att skulle jag nu skruvat upp radion på högsta i morse så skulle fåglarna ha tagit hem högsta priset och medalj i vem som skriker ( tjattrar) högst.  Jädrans vad dom tog i.  Undra vilket sorts möte dom hade med varandra, för dom lät ju rätt hetsiga av sig. Inte nog med det......deras oväsen gjorde det omöjligt för mig att somna om.  Så nån väckarklocka behövs inte här hemma inte.

Eftersom det är fredag så är det ju let``s dance åxo. Så då blir jag påmind hur det var då man var liten och hade sina idoler. Själv hade jag Abba och baccara. Vi barn brukade mima och härma dessa kändisar och det var ju skitkul då man stod där och uppträdde för de närmast sörjande med en låtsasmick i handen. Tror de vuxna hade rätt kul åt oss, och själv fick jag vara Agnetha i Abba. Jag hade ju själv ett långt ljust hår till midjan presis som henne, så då passade ju den rollen mig perfekt. Man gungade lite lätt på kroppen och så satt man igång med mimteatern och dansen. Tänk så lite som roade en ändå. Och att klä ut sig var ju skitkul.

Nu har det hänt......jag har bytt frisör, så förlåt mig min gamla hårfrissa att jag bytt ut dig.

Det här med att klippa sig, det är ju en grej som är helig. Man går ju gärna till samma frissa, för då vet dom ju hur man vill se ut. Nu är det ju inget fel om frissan har ju lite nya ideer och så, och ibland då händer det ju att dom har lite nya ideer. Men viktigt är det ju hur man trivs. För trivs man inte med sin frisyr då är det fara och färde.

Kom ihåg hur jag vart klippt som tant Hedvig en gång. Min gubbe tyckte åxo det, så då måste ju jag ha sett ut som tant Hedvig. eller hur? Det såg ut som frissan lagt en karott runt håret som mall, och sen klippt håret efter det. Men hua hur jag såg ut den gången. Ville ju bara grina när jag kom hem. Och hur jag en försökte med att få till frisyren så gick det bara inte. JAG SÅG UT SOM TANT HEDVIG där med basta.

Men idag så sa min gubbe inget......JO föresten. Har du klippt dig, vad snyggt sa han. Han sa inget om nån tant Hedvig frisyr....pusst. Det innebär ju att jag kan visa mig bland folk och inte behöver gå i nån ide.

Frisörer är viktigt ju! Dom gör ett jäkla bra jobb, för livet ligger ju i deras händer. Ok....tog väl i nu. Men ikväll är jag nöjd. Tack min nya frissa. Förresten.....hur ser ni det som det här med frisörer? går ni till samma frissa eller?

Visst skulle det väl se lite kul ut, om man vart frissad på detta vis?

Nåt jag inte byter ut är min gubbe i allefall. Han får nog se ut som han gör, för det blir bäst så, för då känner ju jag igen honom liksom.

Ha en skön kväll nu alla fina, och tack för goa kommentarer i inlägget före som min gubbe gjorde. Han tackar så mycket.

Kram på er nu!

Kramen!

Hejsan alla kära bloggisar. Har lite bloggtorka idag, så idag får min gubbe (Göran) ta över rodret och skriva några rader här i min blogg. Ja det var inte lätt att få honom till att gästblogga inte, men skam den som ger sig. Naturligtvis får bara min gubbe skriva det som jag har godkänt, för tänk om han skriver något olämpligt om mig...hmmmm.

Min gubbe kommer här. Varsågod Göran!

  .

Hej på er. Har nu under tvång blivet tvungen skriva lite i TantGlads blogg. Ja oj så hon har tjatat på mig. Men...det blir ett litet snabbt inlägg, så jag tänkte berätta för er hur min kära TantGlad är. Har ni tid? Då sätter vi igång.

Hon får hjälpa mig lite om det behövs i texten. Jag inte van att skriva så här. TantGlad är en väldigt livfull person, som aldrig sitter still. Hon har åxo en massa hyss för sig alltid. Frågar man nån vän tantglad har, så svarar nog de flesta med....hon har alltid nåt i kikaren och är så vänlig och snäll som person. Det stämmer. Men visst kan hon väl göra saker hon inte borde göra, som gången då hon sågade av sin mormors vävstol till småpinnar och skulle bygga växthus av alltihop. Det var en rolig berättelse hon berättat som jag skrattar fortfarande åt. Men får hon inte som hon vill....då blir det tufft för de som är nära tantglad. Hon vill ju gärna bestämma. Oj...hon säger nu att jag inte fick skriva detta. Men nu är det gjort. Nu tackar jag för mig och visar er två typiska TantGlad bilder. Hon har dessutom nu påpekat att tantglad skriver man så här..TantGlad. Ja hon kan vara bestämd min TantGlad.

Slutar med två bilder. Tack för mig. Nu fortsätter jag min dag med nya tag.

Hon har mycket hyss för sig som man ibland ofrivilligt blir indragen i.

Hon tror även hon är världens starkaste. Tja...det kanske är bra.