TantGlad

Det är så skönt när livet är så enkelt som det är nu.  Varmt och skönt. I går då gjorde min gubbe och jag en liten utflykt till ett ställe som jag oftast besökte som liten, och där bodde en farbror som liknade Kronblom . Ojojoj...så lik honom han var. Han hade sånadär långa långa  ben och byxor som fladdrade då han gick. Sen hade en han sån där pipa som han tog upp och rökte på lite då och då. Man hörde knappt vad han sa, för han gick liksom och småmumlade för jämnan med allt och alla. Sen var han en rätt lat liten gubbe som oftast låg ute i hamocken och gungade medan hans gumma stökade omkring i köket och gjorde husållssysslorna. Jodå....nu var det väl lite så förr att det var frun som fixade inne och gubben ute, men den här gubben (Kronblom) gjorde ju ingenting annat än mumlade och hade sig. En rättså lat gubbe. Men han var snäll gubben och berättade många små historier från när han var barn, så då satt vi som klistrade kring honom. Jädrans så spännande han berättade om det ena och andra. Han berättade åxo hur det var när han var till sjöss, och gissa hur vi barn höll andan då. Kanske inte allt var sant av det han berättade men........det var ju sååå spännande för oss barn att bara lyssna, för han hade en berättares röst....ni vet när personen berättar med olika rösttekniker. Ibland lät han arg, och ibland kunde han låta jättesnäll och allt gjorde han av inlevelse som ju var sååå spännande. Ja han var ändå snäll gubben.

Och vet ni??....nu har jag fått träffa honom igen. Äre inte härligt. God dag Kronblom.  Min gubbe ville dock inte vara med på bild, då han skämdes lite för mig. Att hälsa på en låtsasfigur sådär.........TYCKER HAN JA! Nu har jag hälsat på min Kronblom sådetså!

Jamän då kör vi väl på söndag då, och jag är lika morgonpigg och uppe först som vanligt. Men nu då vi har en sån skön sommar så är det ju så himla mysigt med mornarna, för dom kan ju vara så himelsk vackra nästan på ett lite magisk sätt, som nu.......inte en kvist rör sig, inte en gren rör sig heller. Solen tränger genom daggblöta blad som på nåt så vackert sätt som inte går att förklara. Ja denna dag blir nog bra den åxo.

Det blir ju mycket bilder i mina inlägg nu då vi här hemma gör utflykter kors och tvärs lite nu och då, och det är ju sånt som är så mysigt. Sånadär korta turer . Men som man får så mycket ut av. I går vart det en tur upp till holm igen som min mormor kommer ifrån, och gissa bara hur snäll modernatur var som gav oss sol presis hela dagen. Ja nu var det ju några stackars moln som svävade lite, men de var inga hot som tur var.  Så allt blev så himla mysigt så. Det är ju åxo så himla skönt att ta bort taket.....oj, ta bort blev nog lite fel det, men om jag säger......fälla ner taket. Fattar ni nu då? och sen ha hela den blåa himlen som tak är ju bara kanon såna här somriga dagar. Man bara myser och myser, men så kom jag och tänka då körde helt plötsligt på..." morden i midsommer" hmmm....det är ju mycket natur där åxo, och en liten by där allt händer som mord och sånt. Det är ju en jättemysig sommarserie som jag följer men.......finns där några människor kvar igentligen efter alla dessa hemska mord som man alltid spekulerar vem som är brottslingen och hur man gissar fel alltid. Tänkte ju lite på det då jag körde där på den vackra ladsbyggden i holm. Huahua hemska tanke då. Tänker på mord då jag kör bil. NÄ..nu tar vi lite bilder från gårdagen.

Skönt som tusan var det. Utsikten var vacker där över Holmsjön.

Har alltid gillat grindar, för det ÄR ju så spännande när man inte vet.....Vad finns där bakom. När jag var liten så besökte jag en vän som bodde på landet. Ja man kan väl kalla det så när man bodde i tätorten, för på landet var ju allt så annorlunda och så fridfullt på nåt sätt.  Men så fick min vän och jag för oss att vi skulle gå förbi en STOR grind där det bodde en elak farbror (tyckte vi då) som hade en skällande hund innanför grinden. Ni kan ju bara gissa hur rädd vi vart då hunden sprang fram till grinden med tandvattnet i munnen samtidigt som farbron skrek till hunden.........KOM HIT! Jädrans så rädda vi vart. Grinden var svart och stor, men så jäkla snygg på nåt sätt. Ja inte vågade vi gå dit nån mer gång inte, för vi la nog bena på ryggen och sprang hem allt vi orkade efter den händelsen. Men hur var han dendär gubben?? kanske han inte var så stygg som vi trodde han var?.

Men....grindar har jag ALLTID gillat, för det ÄR så otroligt vackert med en grind som på nåt sätt talar om vem som bor där innanför. Nu har jag varit på en liten dagsutflykt igen på nära håll, och på ett ställe som heter spikarna som ligger ute på Alnön utanför Sundsvall. Kolla bara så många vackra grindar jag såg. Är dom inte fantastiska, och vilket vackert ställe det är.

Visst äre såna här små vardagsupplevelser som man ändå minns då vinten blir påmind. När man sitter där i tvsoffan och snön yr utanför och man undrar vem f-n äre som ska skotta snövallen som plogbilen skapat. Då kylan gör sig påmind, och där i den sköna tvsoffan sitter man och minns om allt trevligt man gjort under sommaren. Minnen är härliga ändå. Det är då man kan kika tillbaka i sin dagbok (blogg) för att få en liten förminnelse om den härliga sommaren. Men nu kör vi! Är ni med??

Den här söta ugglan anade "ugglor i mossen" då han såg oss anlända!

Det fanns ju en massa ljus att skåda....sen är ju Staffan med på ett hörn åxo. Min gubbes kompis!

Mycket fint där att titta på. Sjukt mycket ljus i alla former på detta ställe som vi besökte i Ljusdal.

Vad kan man hitta på när det är en sån här dag då?  Vaknade med lite grått och trist väder i morse, men det är klart för det beror ju lite på hur man ser det som. Själv så tänkte jag......jippi, då blire lite shopping för mig nu då det BARA har varit soliga stränder och sånadär somriga saker ett par dagar för mig. Tycker det är riktigt skönt med en regndag såhär mellanåt så man får ta igen sig. Inga ledsna miner här inte.

Så då tog min lilla röda bil mig till vårt stora köpcenter birsta city som är ett mecka för shoppingsugna människor av blandade sorter. Jag stötte på både griniga ungar som nog vart lite otåliga då dom fick följa med sina rastlösa föräldrar på köpcentret. Ok..här är en till rastlös, fast dock utan barn så tack för det säger jag bara. Fast då jag tittade på alla rastlösa som barnen t,ex så kom jag på en sak.....varför kan jag inte få vara en shoppinglektant där på shoppingcentret. Jag skulle ju passa skitbra för det ju.   Man tar med dom till en leksaksaffär och vipps så är alla barnen fullt upptagna med allt skoj och även lilla TantGlad eller?? leka med tanken kan man väl.

Nu hör det åxo till saken att jag hade plötsligt fått ett par knarrande skor på köpet då jag rände omkring där. Jädrans så irriterande det vart. Det lät ju som om jag gick på snön, men så hörde jag att det var ju INTE bara jag som hade knarr under skorna. Det var fler som inte lyckades smyga, för plötsligt känndes det som om ALLA människor hade knarr under skorna. Alla lät ju somrymdvarelser som gick på snö, och inte nog med det. Jag tyckte alla pratade utrikiska åxo. Ni vet.....massa konstiga språk och dialekter som jag inte förstod. Kan ALLA ha kommit från yttre rymden eller?

Jamenvisstja...vi har ju knökfullt med turister åxo på vårt köpcentra. Tänkte inte på det. Det var ju därför jag inte förstod vad dom sa, och det var ju därför jag fick vänta så länge i toakön. Men när jag väl kom in på toan var toapappret och handservetterna slut, och vad gör man då? ställer sig sist i kön eller? Hmmm....näe de var skönt att komma hem nu, för nu har jag både shoppat (ögonshoppat) skrivet ett litet inlägg här i min blogg samt ser jag den lilla solen titta fram lite försiktigt bakom molnen. Ja, det här var ju inte en sån dum dag ändå, och i morgon kommer en ny, och då bär det av på en ny utflykt. Kommer kanske med några bilder från den i mitt nästa inlägg. Men nu är nu, och nu hörde jag brevbäraren smälla till locket på postlådan. Kanske han har gett mig 5 kg reklam igen som han tycker jag ska läsa, så.....why not..sånt kan man ju åxo syssla med på regniga dagar.

Det finns inget dåligt väder....

Tjoflöjt och kramkram på er!