TantGlad

Det är ju rättså viktigt med rutiner på morgonen  för mig då det blir samma och samma varje dag. Men idag då bröts den då jag satt tänderna i min (trodde jag) goda macka.

Mmmm...tänkte jag , det här ska bli gott. En god limpmacka med ost och skinka. Jag tog en liten klunk kaffe till men så plötsligt kände jag då jag tuggade att nu är det nåt som inte stämmer. Jag tuggade lite saktare samtidigt som min gubbe tittade på mig med blicken....SKA DU SPY NU! Kände åxo hur det nästan kändes som en gräsboll som vuxit inne i käften. VAD ÄR DET? säger min gubbe och tittar lite frågande på mig.

Nu kände ju jag att det smakade rent förjävligt det jag hade i munnen. Satt jag och åt på en grästuva eller?? Den vart ju bara större och större ju.  Vad var det som jag satt och tuggade på? Inte vare nån god limpmacka inte. Nä nu måste jag spy varnade jag min gubbe som rusade ut till garaget för att hämta spyhinken.  Nu gick det undan för ut kom det en jättestor grön tuva. Jag hade ju suttit och ätit grönt och mögligt bröd. Hur kunde jag missa det då jag köpte brödet. Brukar ju ALLTID kika på datumet . Jättebra för då vet man ju.

Men nu är vi BRÖDLÖSA här hemma, och söndag är det. Ingen ide köpa nåt bröd då inte. Nä fyy...känner den där jävla mögelsmaken fortfarande i munnen. Kanske det växer nån svamp i kroppen min nu..eller tänk om det.....äh, får sluta att fundera nå mer på det , för nu gör jag söndag SÅ DETSÅ!

Föresten.....vi har ju slut på toapappret åxo här hemma. Nu finns det ju en massa mönster på toapapperet om man nu vill tänka på designen i badrummet. Tycker ju själv att det är STRUNTISAMMA vad papperet har för mönster för jag ska ju ändå bara......äh, nu vart det skitprat. Förlåt mig, men tänk om toapapperet kunde återanvändas och rena sig själv. Äsch...nu skenar nog fantasin i väg...men ändå, för tänk om!

Ibland brukar jag bara lyssna med ett öra. Min gubbe brukar säga....nu har du slagit dövörat till. Jooårå....det händer det åxo som häromdagen då min gubbe pratade pratade och pratade men jag lyssnade liksom inte. Det vart ju lite tokiga svar från mig, och jag tror INTE jag svarade rätt i nåt han sa.

Min morfar kunde berätta historier han. Ibland så visste man inte om det låg nån sanning bakom, men berätta det kunde han. Man satt som barn helt fängslad i fåtöljen då han satt igång att berätta som om den här fiskargubben Rollmar.

Morfar tog fram sin pipa och drog några bloss och så satt han igång och berättade. Rollmar var en gammal halvdöv fiskare som bodde helt ensam långt ute på vischan. Ett annat ord för landsbygden som man sa förr. Fiskaren hade inga barn och var en rätt sträng typ. Ingen ide att säga mot denna gubbe inte.

En dag så hade morfar och dom andra barnen hittat på ett bus, för ingen gillade den gamla fiskargubben. Det var höst så det fanns jättemånga goda äpplen i hans trädgård att palla. Morfar och de andra lite busiga barnen satt igång med sitt bus och pallande tills........den gamla fiskargubben öppnade dörren och skrek högt.....- JAG BUSSAR HUNDEN PÅ ER! Morfar och alla de andra barnen häll på att gjöra på sig då dom fick höra detta. Han hade ju en hund som var minst två meter hög känndes det då som.  Ja då vart det fart på alla barn minsann. Ut kom den största blodigaste hunden dom nånsin hade skådat, och hem sprang alla barnen med gråt i halsgropen. Ingen tordes ju berätta nåt för sina föräldrar, för innerst inne visste ju barnen att dom hade gjort ett fel.

Så kom det en dag då gubben fick en hjärtinfarkt. Det berättades i byn och alla fick ju veta vad som hade hänt då dom hade en tant i byn som skvallrade om det mesta. Lite som Expressen eller Aftonbladet på den tiden. Snacket gick...och gick.

Morfar och de andra barnen funderade lite på om det var dom som hade orsakat det hela? Men........

Tydligen hade den gamla fiskargubben fått besök sent om natten av ett gäng ungdomar som hade kastat sten på hans hus, och av det så fick han hjärtinfalken. Stackars gubbe tänkte alla.

Vi är olika vi människor och vill åxo leva som vi vill. Kanske denna gubbe var lite annorlunda. Men hur är man då om man är annorlunda? Har inte alla rätt att leva som dom vill utan att bli besvärad som denna gubbe är mitt tänk. Men då var då, och nu är nu.

Besökte platsen och fick upp denna bild. Tänk om det var han? Den gamla fiskargubben?? Jodåå.....mina fantasier satts ju igång. Tänk om han såg ut så här?

Nu är helgen nästan slut igen. Ja det går fort då man har roligt. I går vart det en liten tur ut till skogen. Förr då tänkte jag ALLDRIG på björnar, men nu tänker jag ALLTID på björnar. Ja ojojoj. För tänk om björnen står där mitt framför en...vad gör man då? Tror inte jag skulle lägga mig ner och låtsas spela död inte...nä nä.

Hursomhelst så tänkte jag bara njuta lite av naturen och gå och strosa runt i skogen lite. Jag nästan smög mig fram med lätta steg så jag kunde höra om det dök upp nån björn eller så. Joåårå....lite rädd var jag nog allt, för helt plötsligt gick en gren av. Var det jag?? NEJ det kunde det ju inte vara. Jag vände mig om lite sakta.....ingen bakom mig heller. Nu började jag värkligen att darra.

Hade hunnit gått rätt långt in i skogen , men det var nog dags att vända. Så dök det upp nåt mystiskt där inne i den vackra mörka skogen. Plötsligt så glömde jag bort björnen och kom att tänka på troll. För när jag var liten så berättades det om troll som fanns i skogen. Dom var små burriga med stort lockigt hår och platta näsor. Ja jädrans då vad rädd man vart. Var det ett sånt troll som fanns här i skogen tänkte jag. Grenen som gick av kanske berodde på att ett troll hade gått på den. Ja hua hua så rädd jag vart.

Tänk så härligt det är med en helg och att man är ledig då man jobbar. Så nu blire ett pytteinlägg från mig idag. Men......en bild kan väl åxo tala eller???