TantGlad

Tänk så mycket mer julkänsla det plötsligt vart då jag vaknade till lite snö i morse.  Nån vanlig dag var det ju inte heller, för det var sista arbetsdagen före julledigheten. Den här ledigheten är lite som ett minisommarlov. Inte lika långt.....men så härligt.

Plötsligt då jag satt i bilen så försvann jag in i julmusiken som spelas nu hela dagarna fram till jul. Det var en gammal fin jullåt på engelska. Ni kan ju bara gissa hur mysig den var då jag försvann in i julaftonen bara sådär. Allt var fridfullt och ljuvligt och alla var snälla mot varandra. Barnen var så där lyrisk då dom fick sina klappar från tomten. Tomten kändes äkta och det var inte någon morfar eller pappa som delade ut paketen. Detta var den riktiga jultomten. Han med den lite mörka trygga rösten som frågade.....Finns det några snälla barn här?

Så vaknade jag till och insåg ju att jag hade kört alldeles för långt . Jag skulle ju svänga av så mycket tidigare men nu hade jag nästan hamnat ute på motorvägen...hmm. Ja så det kan bli då man sitter och bildrömmer.

Struntisamma....nu har jag lov och det känns riktigt bra.

Men då jag var liten så var det ju en liten tradition den här helgen före jul att hitta dendär ursnygga granen. Man gick och pölsade...pölsade i snön för att hitta nån bättre gran hela tiden. Det var ju ingen som dög på nåt märkligt sätt. Frös som f-n gjorde man åxo, för det var ju alltid svinkallt under julveckan. Snö metervis känndes det ju åxo som. Men det var mysigt åxo. Granen var inte alltid så snygg, men då den kom på plats kvällen före julafton....då var det jul. Alla paketen som låg under granen undersökte man noga och grundligt.  Lite spännande att vara barn är det allt.

Näpp...nu ska jag ta och börja med min ledighet som varar nästan tre veckor. Ja inte gör det ont presis. Men det här med julklappar är inte lika viktigt. Viktigare är en jul med frid och värme.

Ha en riktigt skön helg alla fina!

Visst är det mycket som ska göras nu i juletider som bakning städning bla bla bla. Så nu har jag funderat lite på det här med kloning. För tänk om jag kunde bli två? Tänk om en av mig kunde stanna hemma och fixa, och en av mig tjänade i hop brödfödan. Så nu har jag tänkt till.

Hmmmmm.......Tänk om??

Hmm.......

Men då kom jag osökt på att tänka på en annan sak. Min gubbe får nog det rätt tufft här hemma med två TantGlad.....det räcker ju med en liksom. Äh.....vi får nog fortsätta som vanligt och i våra gamla spår. Den känns nog bäst det.

Näpp...nu är det bara tre dagar kvar tills jag har jullov, och ni kan ju bara gissa hur jag längtar. så skönt med lite vintervila. Men nu är nu, så nu tar vi och sparkar igång dagen på bästa sätt.

Hejåhå....må så gott ni bara kan nu kära vänner!

Kramkram!

I går kväll då jag slog på tv:n ...brukar slötitta i någon bok samtidigt som tv:n är på. Men så fick jag lägga boken åt sidan ett slag då dom berättade att i Vittsjö hade dom Sveriges flest hundraåringar. Nu vart det intressant, för samtidigt så vart jag ju lite nyfiken om hur man blir Hundra år.

Logiskt tänkande är det som gäller. Kalorisnål mat mycket motion och bla bla bla.... joåårå, nog vet jag allt det där allt. Men nu tänker ju jag lite som att tänk att förbjuda sig en massa gott hela livet. Vilket trist liv och inte få kunna tillåta sig njuta av livets goda.

Men så började jag att tänka lite.....Hjäälp..jag lever ju helt fel, och tänk om jag bara blir hälften så gammal då. Då har jag två år kvar till femtio att leva ju. Men då kan man ju tänka så här. Visst är det viktigt att skratta åxo, och det gör jag ju skitofta. Ett skratt förlänger ju livet och genast så känner jag mig lite bättre. Så vem vet...jag kanske blir hundra år i alla fall, för det är ju en konst att leva tydligen.

Äsch...struntisamma för jag tror det är redan förbestämt. Sen får man ju vara tacksam för varje dag i livet. Tjoflöjt sa janne vängman.

bild lånad från nätet ( okänd)

Lev och må och kramen på er.

Nu närmar det sig både jul och ledighet i nära tre veckor. Ni kan tro jag längtar och behöver denhär ledigheten lite extra i år tror jag. Ni kanske undrar varför...men då ska jag berätta för er att.....

Det är skönt att få komma hem på fredagarna och kasta av sig skorna för att göra lite god mat och hälla upp ett glas vin. Jädrans vilken lyx det är.  Man tänder några ljus och så har man stämning bara sådär.

Men nu har jag märkt att det är nåt mystiskt med mig.....Jag har fått nån sorts glömska , och jag kommer absolut inte i håg vad jag nyss har gjort.

Igår på lördagskväll så tänkte jag att jag skulle gjöra en repris av fredagen och hälla upp ett glas vin för att bara ta det sådär jättelugnt och sjunka ner i soffan. Tog fram ett glas..surrade med gubben och berättade vad jag hade gjort under dagen. Hade köpt lite julklappar till de små och så.

Så där stod jag och surrade samtidigt som jag småplockade lite med allt möjligt på diskbänken. Pratade gjorde jag samtidigt och min gubbe tycker jag ofta låter som en pappergoja och säger om samma saker gång på gång. Fattar inte vad han menar men men.....

Så tog jag fram ett nytt glas, och hällde upp lite vin . Min gubbe tittade lite fundersamt på mig och sa    - du har ju hällt upp ett glas vin redan!!   Och där stannade jag upp , och min blick liksom hamnade ute i intet. Jag vart helt förstenad med en massa tankar som.......gjorde jag? När då? Det minns jag inte. Hmm....nog dags för lite ledighet tror jag. Så nu äre nedräkning och inget är som i väntans tider.

Men en sak till.....jag har skitbra minne då det gäller flera år tillbaka. Kommer ihåg exakt vad jag gjorde den här dagen för 10 år sedan eller som nu för ett år sedan. Sånt minns jag. Konstigt va? För ett år sedan hade det dragit förbi en storm hos mig, och jag hade tappat bort min julgran. Vet ni...den hade blåst till grannen och inte bara det...jag hade hela gatans belysningar här hemma i min trädgård. Det ni!!.....om jag har fuskat? Jodå...lite har jag fuskat. Har faktiskt tjyvkollat i min blogg från inlägget 14 december 2013. Så nu har jag erkänt mitt lilla brott. Fast...det är rätt kul att kolla lite tillbaka i sin blogg, för man har ju sin blogg som sin lilla dagbok åxo.

Men visst är det väl lättare minnas sånt man gjorde i förrgår än idag eller???  .

OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO.............Oj...min tagent fastnade visst. Får sluta här innan jag sliter ut alla bokstäver på min dator. Skulle vara trist det. Sen orkar ni nog inte läsa några mer tokigheter i dag. Så..vi tar och slutar här och säger hej till söndag och en ny vecka. Nu kör vi så det ryker!!

Klona sig vore inte dumt. Då kan man ju vara på två ställen samtidigt. Men.....jobbigt att behöva minnas dubbelt, så det vetefaan

Jamän då var det lucia då. Tänk så mysigt det var då man gick i skolan som känns som minst hundra år sedan nu. Man tände ett litet ljus som man hade tagit hemmifrån på skolbänken och där fick man chocklad, lussekatt och en pepparkaka. Nu var det nära till jul.

Kommer i håg hur det var när jag fick vara lucia då jag gick en kurs pga det jobb jag har.  Alla tyckte jag skulle vara lucia så uppgiften vart min. Nervös var jag, för jag skulle ju vara lucia för flera hundra pers. Ojoj....nu gällde det att ha is i magen.

Så kom stunden då jag skulle läsa upp nåt som hade med lucia, så det vart nåt som gick snabbt att läsa upp. Gillade ju inte att prata för flera hundra. Det jag läste var: Lucia kommer med glädje och ljus, till varje hem och hus.

Glad i hågen över att jag hade klarat den lilla uppgiften fattade jag snabbt att jag INTE hade mikrofonen på. Jag hördes inte. Den var stängd. Mikrofonen alltso.....

Men men....det ÄR väl nåt man kanske får ta med en klackspark. Lucia var jag...........och allt blir ju inte alltid som man har tänkt sig. Eller hur?

Nu hoppas jag att ni får en fin helg. Vi har ju stormen Alexander åxo, som många får uppleva. Hoppas den inte blir alltför ond.

Trevlig lucia och helg till er alla!

Bild lånad ( okänd) från nätet.