En rolig grej då jag var liten var att sätta på sånt där papper på ekrarna så det skulle bli sånt där hemskt  ljud då man cyklade. Det lät ju liksom lite som om man körde moped. F-n så det lät. När jag kom och körde så tror jag hela kvarteret vart väckt. Tanterna å gubbarna var tvungen att ställa sig ute på bron för att se vem som körde cykeln. Och som ni förstår var det mest oljud på min cykel. Ja förlåt alla som lever och kan läsa det här. Men det var ju såååå kul det här. Att få köra en moped liksom som hade värsta motorljudet.






Tävla gillade jag åxo. Speciellt då det handlade om farter. Mitt område liksom. Jädrans sååå jag pinnade på när vi hade cyklingstävlingar. Men kom i håg en gång hur jag ramlade av cykeln och hamnade på asfalten. Vet ni.......kom inte i håg nånting . Vaknade upp nerbäddad i sängen med lite plåster här och där. Om ni tror jag lugnade ner mig med mina snabba cyklingar så har ni fel. TantGlad älskade fart redan då som nu. Det är gasfoten se ;-)

Näpp. Nog om detta. Nu får jag nog sätta lite fart om det ska bli någon middag i dag. Jag tror att jag ska ta cykeln till affären. Ni kan vara lugna.....jag ska inte sätta skräcken i grannarna med mitt höga cykeltempo. Vi har ju 30 i gata så.......



Titta vilken hoj jag hittade här då ;-)


       Kram på er alla kära!